Visar inlägg med etikett Läslustan. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Läslustan. Visa alla inlägg

torsdag 28 november 2013

Läslustan - Analfabeten som kunde räkna

Jag fortsätter att läsa vidare med bokcirkeln Läslustan. Turen har kommit till boken Analfabeten som kunde räkna av Jonas Jonasson.


Analfabeten som kunde räkna - av Jonas Jonasson


Bokens Baksida:
Hon började arbeta som femåring, blev föräldralös vid tio. Ingenting tydde på annat än att hon skulle leva ett tag till i sitt skjul i Sydafrikas största kåkstad och sedan dö, saknad av ingen. Om hon inte varit den hon var, men det var hon ju.

Det är berättelsen om Nombeko Mayeki och hennes resa genom livet. Ödet för henne bort från Soweto, till en odräglig ingenjör, till två väldigt lika och olika bröder, till tre kinesiska flickor med vacklande omdöme, till möten med både agenter och presidenter. Och till ett tungt problem. Ett flera megaton tungt problem.

I Analfabeten som kunde räkna göra Jonas Jonasson upp med rasism, maktfullkomlighet, fundamentalism, kompromisslöshet och helt vanlig dumhet. Han gör det med humor och värme. Och slår en gång för alla hål på myten om att kungar inte nackar höns. 

Bokens ingress:
"Den statistiska möjligheten att en analfabet i sjuttiotalets Soweto ska växa upp och en dag finna sig instängd i en potatisbil tillsammans med svenske kungen och statsministern är en på fyrtiofem miljarder sjuhundrasextiosex miljoner tvåhundratolvtusen åttahundratio."

Mitt betyg: ****
Uppföljaren till "hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann" når inte riktigt upp till samma skrattfest som den första boken. Men den innehåller samma sorts skrönor och tokigheter. Dock med något färre historiska referenser. Jonasson har sitt eget sätt att berätta på och jag gillar det. Jag ger denna boken 4 stjärnor av 5.

lördag 23 november 2013

Läslustan - Död Mans Grepp

Jag är medlem i bokcirkeln Läslustan där medlemskapet kostar 379 kr för ett år. I gengäld får man låna 52 olika utvalda böcker och när läsåret är slut till hösten nästa år får man behålla den bok som man då har hemma.

Min senast lästa bok heter "Död mans grepp" och är en deckare skriven av Peter James.



Död Mans Grepp av Peter James


Bokens baksida:
Det har gått tio dagar sedan Carly Chase blev inblandad i en bilolycka som dödade en tonårsstudent och hon är fortfarande svårt chockad. Då får hon en nyhet som förvandlar hennes liv till ett rent helvete!

De två andra förarna som var involverade i olyckan har hittats torterade och döda. Kriminalinspektör Roy Grace på Sussex-polisen varnar Carly för att hon kan stå näst på tur.
Polisen råder Carly att skydda sin identitet och gömma sig men hon vägrar. Vill någon hitta en person så brukar de lyckas till slut och kan inte polisen skydda Carly måste hon göra det själv. 

Men mördaren ligger redan ett steg före henne: iakttar, väntar och är redo...

Första meningen:
"På olycksdagens morgon hade Carly glömt att ställa väckarklockan och försov sig."

Mitt betyg: ****
Detta är den första, men absolut inte sista boken, som jag läser av Peter James. Boken är den sjunde i en serie deckare om polisen Roy Grace. Detta är en riktigt spännande thriller. Jag har hittat en ny deckarfavorit! Jag kan tänka mig att denna serie böcker blir ännu bättre om man läser dom i rätt ordning.
Betyget blir 4/5.

torsdag 14 november 2013

Läslustan - Berättelser för till- och frånskilda

Jag har läst boken Berättelser för till- och frånskilda av Katarina Mazetti.


Berättelser för till- och frånskilda


Bokens Baksida:
Mer än hälften av alla som gifter sig i Sverige skiljer sig så småningom. Ändå finns det många fler berättelser, böcker och filmer om hur kärlek uppstår än om hur den tar slut. 

Katarina Mazetti (skild två gånger) gör ett försök att råda bot på detta underskott i novellsamlingen "Berättelser för till- och frånskilda".

Möt kvinnan som oförklarligt fortsätter att få barn efter barn med mannen som lämnar henne. Maken som snickrar ihjäl ett äktenskap, lychustrun som ofrivilligt får vårdnad om barnen, och mannen som misstänker sin döda hustru för otrohet.

Ni får också veta mer om hur sorg kan klottras bort, om bonusfamiljens stenhårda vardag och hur äktenskaplig osämja hanterades år 1829.

Första meningen:
"Hon parkerade bilden alldeles vid grinden till sommarstugan och klev ur."

Mitt betyg****
En lättläst novellsamling där man får en kort inblick i många olika personers liv.
Den gemensamma nämnaren för berättelserna är att dom tar upp känslorna som uppstår när kärleken tar slut. I boken belyser Katarina Mazetti  dessa starka känslor ur olika perspektiv och på olika sätt. Jag ger denna bok 4 stjärnor av 5 möjliga.

torsdag 7 november 2013

Läslustan - Torsdagarna i parken

Jag har läst Hilary Boyds roman Torsdagarna i parken.


Bokens Baksida:
Vad gör en kvinna om den man hon varit gift med i halva sitt liv en dag kliver upp ur den äktenskapliga sängen och flyttar in i gästrummet? Det är vad som hände Jeanie. 

Jeanie känner sig med rätta kränkt och förbannad. Har hon gjort något fel? Är George inte längre attraherad av henne? Har han någon annan? George ger inga svar på hennes frågor. 

Torsdag är den bästa dagen på hela veckan. Då hämtar Jenie sitt barnbarn Ellie och tar med henne till lekparken. Där träffar Ellie sin kompis Dylan, som går dit med sin morfar Ray. 

Mellan Jeanie och Ray uppstår en tät och djup kontakt. Ray är allt det som George inte är, han lyssnar på det som Jeanie har att säga: hon kan tala med honom om vad dom helst! 
Och dessutom är han snygg!

Plötsligt har torsdagarna i parken blivit viktigare än allt annat i Jeanies liv...

Första meningen:
"Du borde inte dricka så mycket."

Mitt betyg: ***
En feel-good berättelse om kärlek vid pensionsåldern.
Kärleken har verkligen ingen ålder utan kan dyka upp när som helst i livet.
Frågor som boken väcker är exempelvis hur mycket vuxna barn bör få lägga sig i sina föräldrars privatliv samt vikten av att man inte slutar prata med varandra i ett förhållande.
En mysig bok att slöläsa framför brasan i vinter.
Mitt betyg blir 3 stjärnor av 5. 

torsdag 5 september 2013

Läslustan - Du går inte ensam

Jag har läst Mari Jungstedts 11:e deckare i serien om dom spännande brottsfall som kommissarie Anders Knutas och hans kollegor på Gotland ställs inför. Boken heter "Du går inte ensam".




Du går inte ensam - Mari Jungstedt


Bokens baksida:
En sensommarvarm morgon i september försvinner treåriga Vilma från skönhetssalongen där hennes mamma arbetar. Ingen på den stillsamma kullerstensgatan intill Visby ringmur tycks ha sett vem eller vilja som förde iväg henne. När ännu en flicka försvinner, denna gång från den årliga höstmarknaden i Hemse, intensifieras polisjakten.

Den hektiska undersökningen leds av poliskommissarie Karin Jacobsson medan kollegan Anders Knutas kämpar för att komma tillbaka efter en depression. Kommer de att få tillfälle att utforska sina allt starkare känslor för varandra?

Första meningen:
"Södra Murgatan löpte utefter den medeltida ringmuren och husen som trängdes på den smala kullerstensgatan var typiska för Visby."

Mitt betyg **
Boken är lättläst men jag upplever boken som rätt tunn och att den nästan går för snabbt att läsa. Jag fastnar aldrig riktigt i berättelsen och jag hade svårt att känna något engagemang trots allvaret i att två små flickor plötsligt försvinner. I denna bok får den tidigare huvudpersonen poliskommissarie Anders Knutas ta ett steg tillbaka då han är halvtidssjukskriven och istället får nu Karin Jacobsson ta sig an sitt första egna stora fall. Denna bok är definitivt inte någon av Jungstedts bättre böcker och hade jag betalat fullpris för en inbunden bok hade jag varit besviken. Nu ingår ju som tur är denna bok bland dom 52 olika böcker som jag får låna genom bokklubben Läslustan. Trots att jag blev rätt besviken på boken så kommer jag med största sannolikhet att läsa nästa bok i denna serie då boken slutar med en riktig cliffhanger.


onsdag 28 augusti 2013

Läslustan - Dödsdömd

Jag har läst Damiens Echols bok "Dödsdömd".

Dödsdömd - Damien Echols

Bokens baksida beskriver boken såhär;
1993 greps Damien Echols, tillsammans med Jason Bladwin och Jessie Misskelly - sedermera kända som West Memphis 3 - för morden på tre åttaåriga pojkar i Arkansas. De tre ungdomar pekades ut som satanistiska ritualmördare. Mest suspekt ansågs den då artonårige Echols vara. Genom att klä sig i svart, lyssna på heavy metal och läsa böcker av Stephen King stack han ut i det lilla hyperkonservativa samhället. Ett vittne påstod dessutom att hon sett Echols och hans vänner på en häxssabbat där svartmålade människor hängav sig åt en orgie.

 Rättegången som följde kantades av tvivelaktiga bevis och ett ytterst motsägelsefullt "erkännande" från den lätt förståndshandikappade Misskelly. Baldwin och Misskelly dömdes till livstid i fängelse och Damien Echols till döden. Han tillbringade nästan tjugo år på Death Row i väntan på avrättning. 

Genom åren har tusentals människor engagerat sig i fallet och det starka stödet ledde till slut att de frigavs 2011.

 Dödsdömd är Damien Echols gripande och fascinerande självbiografi. Han berättar om sin utfattiga barndom i skrangliga skjul och husvagnar, om den brutala vardagen i dödscellen, och om hur han efter ett halvt liv i dödens skugga återupptäcker livet i frihet.

Bokens första mening;
"Mitt namn är Damien Echols, även om det inte alltid har varit det."

Mitt betyg***
Boken är en självbiografi om Damiens liv där det förutsätts att man har kunskap om brottet han blev dömd för och rättegången kring detta. Jag hade förväntat mig mer information om brottet, rättegången och möjligheten att själv kunna dra slutsatser från diverse vittnesmål och annan bevisning. Längst bak i boken finns en kortfattad sammanfattning om dom brister som rättsväsandet har begått. Som svensk är turerna i det amerikanska rättssystemet verklighetsfrämmande. Som exempel kan jag nämna det så kallade "Alford-erkännandet" som låg till grund för att Damien och hans kamrater försattes på fri fot efter ett halvt liv bakom galler. Termen kommer från USA:S Högsta Domstols dom 1970 i fallet North Carolina v. Alford, där en man ställdes inför dödsstraff erkände sig skyldig trots att han bedyrade sin oskuld. Högsta Domstolen slog fast att en svarande kunde erkänna ett brott och samtidigt hävda sin oskuld om det onekligen låg i dennes intresse att erkänna. Därför brukar Alford-erkännande i bland kallas "intresse-erkännande". Tack vare detta har en svarande med anledning att tro att han kommer att bli dömd trots sin oskuld möjligheten att "formellt varken hävda skuld eller oskuld" medan han accepterar "konsekvenserna av en fällande dom", allt för att undvika risken för ett strängande straff om han bara erkände och blev dömd. Ett Alford-erkännande är till sin själva natur en motsägelse som inte reder ut frågan om skuld eller oskuld. Den löser saker helt juridiskt, men lämnar samtidigt ett enormt frågetecken om vad som egentligen hände. Dom dömda blir inte frikända och den skyldige ställs inte till svars för sitt brott.


Kram
Linn

torsdag 22 augusti 2013

Läslustan - Om du får det här brevet

Sommar och semester innebär för mig tid att läsa böcker. Jag har under sommaren köpt och slukat ett antal pocketböcker.

När jag var på bokhandeln häromdagen erbjöd dom medlemskap i bokcirkeln Läslustan där man för 379 kr får tillgång till 52 olika böcker att låna, en i taget, under ett års tid. Den bok som man har hemma när läsåret är slut, i augusti nästa år, får man behålla.


Om du får det här brevet - Sarah Blake

Som första bok valde jag "Om du får det här brevet" av Sarah Blake.

Bokens baksida beskriver boken såhär:
Året är 1940. Europa slits i stycken av kriget. I USA lovar presidenten att inga amerikanska pojkar ska sändas i strid. Iris James, postmästare i den lilla staden Franklin på Cape Cod, levererar nyheter om kärlek och sorg glädje och förluster till ortsbefolkningen. Hon känner till deras hemligheter, och hon bevarar dem.

Den föräldralösa Emma Trask gifter sig med den unge läkaren i Franklin, och ser framför sig ett liv där hon aldrig mer behöver vara ensam. 

Den till synes orädda radiojournalisten Frankie Bard rapporterar från blitzens London. Hennes röst når över Atlanten och försöker få de motvilliga lyssnarna att uppmärksamma bomberna som faller över London, natt efter natt.


Om du får det här brevet är berättelsen om tre oförglömliga kvinnor, om förlorad oskuld och om vad som sker när dem vi älskar lämnar oss. 

Bokens första mening;
"Det var flera år efter att det hände, efter att jag hade återvänt från den lilla staden och kommit tillbaka hit till storstadens myllrande tomhet, som någon slängde ur sig en kommentar om andra världskriget och hur det hade gått - någon idiotisk anmärkning om klarhet och syfte - och jag stod emot frestelsen att fimpa min cigarett och få middagen att stanna upp."

Mitt betyg ***
Till en början hade jag svårt att hålla isär bokens olika karaktärer men efter ett tag utkristalliserades dom tre kvinnor som utgör bokens huvudpersoner. Detta är en annorlunda skildring av människoöden under andra världskriget och i boken skildras såväl kärlek som sorg. Jag tycker att boken var rätt ojämn, ibland var den otroligt gripande men emellanåt rätt seg att läsa. Berättelsen väcker dock några viktiga frågor som exempelvis svårigheten i att få människor, som lever i fred och trygghet, att få insikt, medkänsla och en vilja att hjälpa dom som lever i krigets fasor. En annan intressant fråga är om det är rätt eller fel att undanhålla information från någon som man vet vars liv kommer att krossas av att få veta sanningen.. Finns det egentligen någon rätt tidpunkt för att berätta det fruktansvärda? Boken skulle kunna vara intressant att läsa tillsammans med andra för att sedan diskutera just sådana frågor. Jag ger denna bok 3 stjärnor av 5 möjliga.

Kram
Linn